Kapitel 1

Det finns tre aggregationsformer: fast, flytande och gas

läs: sid 11

(inte samma som fas: vatten och matolja har samma aggregationsform (flytande) vid rumstemperatur, men de blandar sig inte utan bildar två olika faster)

till exempel då vatten övergår från flytande till gasfas utan att kokpunkten har uppnåtts, då säger man att vattnet “avdunstar”.

g/cm3

Hur mycket en kubikcentimeter (cm3) av ett ämne väger.

Densitet = vikt/volym

en fas är en enhetlig del, det ser likadant ut i hela fasen

(inte samma som fas: vatten och matolja har samma aggregationsform (flytande) vid rumstemperatur, men de blandar sig inte utan bildar två olika faster)

läs: sid 13

stelningspunkt, då ett ämne övergår till fast form

Läs: sid 14

övergång från gas till fast form (utan att bli vätska)

övergång från fast form till gas (utan att bli vätska)

Exempel: rimfrost

Läs: sid 15-16

i en heterogen blandning syns beståndsdelarna (som musli i filen, ungefär)

motsatsen är homogen

Läs: sid 24

ett ämne övergår från flytande form till gasform.

ett ämne övergår vid kokpunkten från flytande form till gasform.

ett ämne övergår från gasform till flytande form

vattenånga kondenserar på en kall yta, till exempel

en blandning där beståndsdelarna inte går att urskilja (tex saltvatten)

motsatsen till heterogen

en blandning består av minst två rena ämnen

Läs: sid 23

kolföreningarnas kemi

läs: sid 8

handlar om egenskaper och reaktioner mellan kemiska föreningar som inte innehåller kolatomer.

Läs:sid 8

dela upp en blandning i sina olika delar

(tex destillation av råolja)

läs: sid 8

framställa nya ämnen genom kemiska reaktioner

undersöka vilka ämnen som finns i ett prov